Tränade idag och de gick väl bra. Men min rädsla att inte vara bra nog killing me. Jag önskade verkligen att jag vågade be om hjälp. Men vem vill hjälpa mig? Dom kommer ändå bara säga att de kommer bli bättre eller att allt kommer bli bra. Jag vill höra att jag kanske har de jobbigt just nu och behöver hjälp för de. Inte säga att saker och ting blir bättre. Men måste kämpa. "man blir inte världsmästare av en slump" <-- är de jag lever för. Jag tycker inte att man inte ska kämpa. För de ska man. Jag vet tillexempel att jag tävlar inom en sport Taekwondo. Iaf då man tävlar dom 10 fösta gångerna, och vinner alla dom så kanske man får em egoboost och man gillar att träna och tävla. Sen om man suger dom jag gör så måste man kämpa och fortsätta, en dag kommer då man vinner och man har de välförtjänt. Men då för den som kanske har alltid vunnit och en dag inte tar guld, då kommer man känna sig som världens sämsta. Just nu är de bara jobbigt allt. Är rädd för få dessprition är rädd för att få Aneroxia. Är rädd för omvärlden och vad dom ska tycka. När man var liten var allt lätt.

En sorg. 
En dag till. 
Ingen ser.
Jag spelar bra.
Jag är inget Emo.
Känner bara att mina känslor måste komma ut.
Komma ut på något som ingen vet vem ja är.

Do your best but don't succeed is the wors feeling in the ficking world!